Det skulle väl till ett MDT-proffs för att lura upp mitt ömkliga jag ur soffhörnan!

Solen hade kommit för att stanna. I flera dagar i sträck lyste den upp människors tillvaro. Själv låg jag i soffan och tittade på TV. Maria Wern – TV-serie. Lite lagom hemsk för att jaga upp blodcirkulationen och vacker nog för att drömma mig bort. För bort ville jag. Kroppen bråkade och det var väl tur det kan man säga så här i efterhand för kroppen säger ju inte ifrån utan anledning. Det var länge sedan den och jag samarbetade utan gnissel men nu var måttet rågat. Jag var ledsen. Jag var trött. Jag var gnällig och nu hade jag helt klart för mig att jag MÅSTE få hjälp. Jag orkade inte GÖRA något själv längre för att få ordning på mig. Jo, andas möjligen, för den som dagligen predikar andningens lov för andra kan bara inte glömma det helt. (Det vore ju pinsamt om inte annat.) Men sen var det stopp. Andra viktiga lärdomar såsom dagliga promenader, mycket grönt (mindre socker), dricka lagom med vatten, meditation och tillräckligt med god sömn hade undan för undan slipprat i väg i vardagens brus och farit sin kos … Min trötta högertumme (ja, till och med den var öm) hade mitt i suckandet och klagandet i ett obevakat tillfälle messat en vän: Vet du någon som kan trycka på en knapp så den här kroppen blir frisk och pigg igen?
Vännen messade inte tillbaka. Inte den dan och inte nästa…

I ett annat obevakat tillfälle när det plötsligt surrade till i mobilen, vaknade tummen återigen, drog snabbt längs med skärmen och lämnade därmed en vidöppen lucka rakt ut till omvärlden! Och där satt jag, helt oskyddad och måste säga nåt. Hej! Åtminstone. Det var ju en vän som ringde upp när han fick tid – istället för att så där lagom anonymt svara: Nej,tyvärr, nån som trycker på knappar känner jag inte. Huga…. Det är jobbigt att prata när jag mår tjyvtjockt: Jag är trött nu och jag väntar med att ta hjälp tills jag hittar någon som inte kräver min inblandning i det här att bli frisk och stark. Jag tänker inte röra mig ur fläcken. Orkar inte ens förklara! Hade jag inte varit så trött hade jag nog märkt att mina ord följdes av en sorts tyst minut medan vännen överlade med sig själv om han skulle försöka den hårda vägen eller den luriga. Han valde den senare och ett par kvartar längre fram på kvällningen hade jag utan att jag själv märkt det gett honom ledtrådar nog att hitta min knapp själv! Och där låg jag på golvet och erkände att Oj, smärtan, som var droppen som drivit mig ner i soffläge, hade redan börjat avta. Hur är det möjligt? Den var ju som en varomlindad spik liggande tvärs över hälens fotsula och hade ställt till elände i många veckor! Inte ens mina underbara FreeFoot-skor hade kunnat hjälpa mig att gå som folk. Så jag trodde det var så kört..

Det är nästan så att jag känner mig löjlig när jag berättar, för jag blev så tagen av detta! Hade jag inte haft alla mina Andningspuffar med Andningsprat – ja, alla Medveten Andning-erfarenheter i bagaget sen flera år då hade jag nog inte kunnat ta in att vi själva på några få minuter kan göra så stor skillnad med våra skröpliga kroppar att de känns som förnyade helt plötsligt! Med detta kommer hoppet – och det är hela skillnaden!

Över telefon kan man hjälpa någon att andas saktare ut, hitta rytm och långsamhet i sin andning för att bli av med smärta i både kropp och själ. Bara med kunskapen om hur andningen påverkar vår kropp och livet vi lever! Över telefon kan man tydligen också hjälpa någon att böja lite på sig på rätt ställe, lägga sig och vicka på nåt som var trögt och som orsakat smärta, för att snabbt bli bättre och sen bra! Det låter snudd på magi, gör det inte? Det är det inte! – det är kunskap!

Det handlar om kunskap om vår suveräna gåva kroppen! Den konstrar inte till det om inte vi gör det!

Att vara tavarlig med sig kan vara att ta hand om sig själv så långt man känner att man orkar och kan – om det hjälper! Annars är det tavaligare att vända sig till ett proffs för igångsättning. Man måste inte ens tro på det. Jag för min del tycker att det där med placebo är löjligt överdrivet men man påstår att blå piller hjälper bättre än vita och att sprutor hjälper bättre än piller även om alltså innehållet är exakt detsamma – och att vita rockar hjälper bättre än blommiga – och vad det nu är för studier man gjort. Min enkla åsikt är att testar jag så märker jag om det hjälper. Vill jag inte testa så får jag hitta på något annat sätt att få hjälp. Världen är full av kunskap som väntar på mig utan att jag behöver bli ilurad något av blå piller!

Man måste ingenting mer än att be om hjälp. Och proffset – i detta fall min vän – Fysioterapeuten Daniel Jusinski – är utbildad i MDT. Robin McKenzies metod MDT – Mekanisk Diagnostik och Terapi – är nu spridd över jorden för att hjälpa fysioterapeuter att hjälpa oss vanliga dödliga att få loss våra smärtor och spänningar ut kroppen genom att på ett enkelt och begripligt sätt behandla grundorsaken. MDT-utbildade terapeuter diagnostiserar och lär ut de små trixen som gör att vi mår bra medan vi tränar upp oss och sen lär de oss att använda vardagens situationer att hålla kroppen i trim så att vi inte behöver träna mer än när vi glömmer oss och återgår till en hållning som skapar problem. Precis som med andningen – man lär sig hur ens kropp behöver ha det i vardagen för att må bra. Det är inget man måste lägga en massa tid och energi på – utan man vinner tid och energi istället. Det gillar jag! Det är sånt man vill lära sig för att kunna vara tavarlig med sig livet ut.

Med små och enkla medel kan man utföra mycket gott, Din fot är trasig och knasig så du inte kan gå på den. Låt bli den stackars foten, den lider ju redan, men lär dig var det onda har sitt ursprung – i det här fallet: Vicka upp svansföringen genom en sorts kobrarörelse. Du har ångest eller andnöd. Använd din andningsapparat näsan, lär dig andas ut långsammare än du andas in – lite mer Sir Väs i livet piggar upp. Ja, visst är det är enkelt! Men kraftfullare metoder tror jag knappast man hittar.

Det som är gott ger mersmak så precis som med andningen så ville jag lära mig mer om detta med svanken, nacken och dess betydelse för min häl och allt annat som värker och påminner om att något måste åtgärdas. Tack vare smärtan gör man sig besvär – den är en god vän, den med! Beställde en tid och besökte min vän på hans praktik FYSIO på Lok&Motion i Karlskrona och vi gick vidare och undersökte resten av mina krångligheter. Om du vill förstå min kropp i detta skede så får jag nog beskriva den: Framåtrörelser – inga problem. Som en kokt spagetti sladdrar jag neråt med armarna mot fötterna i en snäv båge. Bakåtrörelse – ja, lite mer som en soppslev in action. Man kan tro att det långa handtaget böjer sig men det är för att man inte ser att nederdelen följer med under soppytan. Sidorörelse- som ett långt dubbelpaket med Husmans knäckebröd. Stelt men aningen medgörligt på sitt fyrkantiga vis. Knackigt, stötigt – och ont. Inga mjuka linjer där inte. Och när jag försöker vrida mig från sida till sida jag då får jag andnöd så spiralrörelser känns som om de orsakar min snabba död. Inget nytt egentligen. jag skrev om det i “Fotbloggen” för länge sedan och det var gammalt redan då. Klicka länken! Här i Fotbloggen kan du läsa om mina försök att lära mig gå – och hur en övning kändes som min snara död! När Fot-och rörelsecoachen Åsa är tillbaka från sin mammaledighet då har jag hunnit lära mig hitta min kropp och är säkert redo att fortsätta fotresan mot högre höjder!

I dag hade vi träffen på Messenger, Daniel och jag. Lätt och smidigt. Samtalade om hur det hade gått med träningen, han kollade noga om den verkade passa mig, (det märker han ganska direkt) och förklarade min nästa övning. Tar inte många minuter, är inte krångligt – men den måste vara rätt. Så skööööönt att känna att jag har gått ifrån det där med att jag vill att någon kommer och trycker på en knapp för att fixa till mig. Nu är jag på väg på riktigt – jag lär känna mig själv och mina vardagvanor och ovanor!

Jag vill verkligen själv veta hur jag hänger ihop. Det är ju min kropp! Det är en underbar känsla att kunna klara sig själv – med ordentlig proffsig påputtning! Det är tavarligt att be om hjälp!

Och den här hjälpen är ju sån att dessa fysioterapeuter gör sig själva arbetslösa förr eller senare så det är ju inget jag prenumererar på på livstid – det är bara några gånger tills jag lärt mig att – som med andningen – fått in principerna för vad min kropp behöver i vardagen för att må bäst! Och nu har jag inte tid att skriva mer för idag har jag lärt mig att man ska faktiskt kunna böja huvudet bakåt också – inte bara framåt. Det lossar smärta i andra delar av kroppen. Och hur gärna jag än vill ha huvudet rakt så är det som med andningen… Hur gärna jag än vill andas regelbundet så glömmer jag att andas när jag sitter och skriver eller det händer något spännande. Så hej och hå – nu tar jag paus för det är dags för lite träning igen. Titta i taket, dra huvudet bakåt och så fint ner, ner ner. Och så lite vickande åt sidan…. Så bra det där ska bli. Jag är super imponerad. Och hoppfull. Ska inte gå in på vad jag lovade mig själv för några år sedan men jag känner inom mig nu – att ja jag är på väg och när jag är känner mig mer redo ska du få veta det.

Daniel Jusinski – som alltså inte bara är smart nog att behandla – han förstår sig på folk som inte ens vill hjälpa till själv – honom vill jag varmt rekommendera om du har värk eller är stel någonstans! Daniel är inte vilken sjukgymnast som helst – han är utbildad i MDT – Robert McKenzies Mekanisk Diagnostik och Terapi. Speciella diagnostik-och behandlingsmetoder av rygg- och nackproblem. Och som med mitt fall – allt som i “största hemlighet” härrör sig från nacke och rygg! Det betyder inte att man måste ha ont i nacken och ryggen för att det ska komma därifrån. Men du lär märka så småningom att det har med saken att göra. Varje rörelse du får ordinerad är speciellt avvägd för dig – och känns det inte bra då är det inte bra! Här i länken bokar du in dig för ett litet samtal och/eller behandling på distans eller på plats! https://www.bokadirekt.se/places/fysio-daniel-jusinski-lok%26motion-gymrehab-24582

Här på Lok&Motion, vid tågstationen i Karlskrona, håller han till vår fysioterapeut – http://www.lokomotion.se/ MEN kom ihåg – en helt vanlig telefon liksom Messenger och annat trådlöst funkar perfekt det också!

Vi ses och hörs kanske på Andningspuff – för en liten daglig puff i rätt riktning – eller vem vet på Lok&Motion! Var glad för din kropp – lär dig använda den bäst! Tavarligt är kraftfullt! Tack för att du var med ända hit – hoppas du fått med dig något nyttigt och kan dela vidare!Kram, Madeleine

2 thoughts on “Det skulle väl till ett MDT-proffs för att lura upp mitt ömkliga jag ur soffhörnan!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *