Min bok om att finna glädje … i gamla kyrkböcker! :-)

Mor Lisa – Minnesflagor, mål och hopp

Årets mål är delvis nått och jag är så glad! Den 15 april satt min mamma och läste ur boken jag skrev om hennes mormor. Jag hade gjort ett exemplar  – och att få höra mamma läsa ur den var fantastiskt!  Och nu idag har jag lagt upp en snutt av boken digitalt i Calameo. Jag ska göra vad jag kan för att den ska komma till mer nytta och glädje. För den här resan var så fantastisk att jag gärna delar med mig till andra att göra samma sak! Det ger mer liv i livet! Att göra en bok om min mormorsmor har några olika syften.

  • Så klart ville jag se om alla samtal och kladdlappar jag samlat på mig genom åren skulle kunna bli något läsbart och njutbart för mig själv och mina släktingar. Ge oss alla det vi inte visste innan jag satte igång att följa alla spåren, fjädrarna och minnesflagorna.
  • En annan sak är att jag vill så gärna hjälpa till att entusiasmera människor att börja släktforska. Det är roligt, det är lätt att börja och det finns en massa entusiaster överallt att fråga. Det börjar alltid med en fråga – så det är det enda du behöver ha. Ett minne är bra också. Ett eget eller någon annans. Att börja prata med andra som deras minnen ger så mycket – det är som att titta in i andras spännande världar.

  • Känner du någon som inte känner så stor glädje, sammanhang eller mening med livet? Hjälp honom eller henne – oavsett ålder – att fånga ett minne eller en information någonstans och sätt igång. När man kan kolla upp gamla historier genom att forska i gamla kyrkböcker och kommunarkiv då börjar en spännande resa som man aldrig vet var den slutar. Och du – det finns alltid någon att fråga! Det är därför undertiteln handlar om mig som släktforskarnovis. Jag frågar och frågar och frågar. Och aldrig har jag stött på någon som snäst åt mig! Tvärtom, man kan få hur många vänner som helst! Vänliga glada och som Leif GW Persson säger – mindre brottsbenägna! 😉 Det kan väl vara kul att veta! Börja kolla sju minuter in om du vill höra honom säga det själv.  KLICKA HÄR!
  • Hjälp har jag fått – förutom av min mamma och kladdlappar, uppmuntran av Kim M Kimselius på hennes skrivarkurs nu i juli – där jag fick ett jättegrönt ljus att gå vidare mot publicering!  Och inte att förglömma Monica Iveskölds kurs som med tålamod hjälper mig att få ordning i alla mina röror genom kursen “Planera ditt skrivande”.  Och så det som för många år sen nu, satte igång skrivargnistan i mig: Jag vann en tävling för Ann Ljungberg, vår författarcoachdrottning, och hon berömde mitt språk. Det är hennes levebröd – hon får inte ljuga, tänkte jag. Och släppte aldrig riktigt tanken på att skriva och ge ut en bok. Åtminstone en – av alla mina idéer!
  • Sen har jag fått en helt hög glada utrop och uppmuntran från familj och andra nära mig som också betyder mycket, förstås. Men – skriva har jag fått göra själv. Och äntligen har jag samlat ihop mig till att åtminstone försöka ge ut den.

Här har du första kapitlet ur Boken om Mor Lisa eller Hur man som släktforskarnovis skapar en höna av en fjäder. KLICKA på lilla eller stora pilen nedan!

Vad tror du? Kan det bli nåt?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.